Det är så overkligt det hela, och ändå så extremt och obehagligt nära. Svårt att tänka på något annat, och ändå är våren nu spirande och allt vad det brukar frammana av känslor. Försöker bunkra upp med vatten, konserver, stearinljus och sånt, med vetskapen om kärnvapenhotet i bakhuvudet. Så bisarrt. Jag har sått spenat på balkongen. Tomatplantan är nu ca 5 cm hög. Konspirationsteorier haglar på sociala medier. Jag trodde att det värsta som kunde hända mej var (att förlora ett barn) att inte längre kunna måla. Det är verkligen en skrämmande och omtumlande tid att leva i.
