Då region Skåne inte kunde erbjuda vidare behandling av mitt skruttiga knä, blev jag erbjuden att välja en annan vårdgivare på en privat klinik. Jag har tidigare ingen erfarenhet av vilka privata kliniker som är bra eller inte, så jag bad om första bästa lediga tid. Bara en kort tid efteråt fick jag på telefon en tid hos GHP Ortho Spine Center Skåne. Jag besökte kliniken i onsdags förmiddag och träffade en trevlig och rask läkare, som föreslog en kortisonspruta i det knasiga knäet. Före besöket hade jag fyllt i min hälsodeklaration, och vid besöket upplyste jag även om min kemikalieallergi. Att den raske doktorn hade tillgång till min journal tog jag liksom för givet, då mina röntgenbilder av knasigt knä fanns på hans datorskärm.
Ungefär en halvtimme senare, när jag med bussen anlänt hemmet blev hela kroppen ömsom varm och kall, först prickig som av mässling och strax därefter scharlakansröd och intensivt kliande, med rasande hög puls. Jag tog en antihistamin tablett som inte gjorde någon skillnad, det hann den nog inte, innan obehaget var så starkt att jag ringde sjukvårdsupplysningen, som strax kopplade över till SOS och några minuter senare anlände ambulans. I ambulansen fick jag adrenalin och därefter vidtog akutsjukvård. Akutläkaren kunde läsa i min journal vilka ämnen jag är allergisk mot.
Nå, det slutade ju väl, men jag tänker ändå…vilket gräsligt pengaslöseri. Vad kostar inte en utryckning med ambulans och påföljande akutvård? Alla dessa olika instanser som detta knä har passerat igenom? Jag är ju långt ifrån den enda människa som dels har svårt att komma fram till primärvården, och svårt att få vettig hjälp för krämpor. Istället läcker massvis med pengar ut till privata kliniker av olika kvalitet. Det verkar knasigare än mitt knä. Och allt obehag därtill.
