Blog Image

Ilse Hviid Blogg

Ilse Hviid Blogg

Tankar och ting i vardagen

Tröttsamt

Tanke Posted on lör, februari 05, 2022 07:18

Sjukskriven igen, nu på heltid. Ja, det är skönt, för jag har ont i händerna. Det är fördelaktigt för mej att kunna ta saker i min egen takt. Inte för att jag egentligen upplever arbetet i sej som stressande, men jag blir frustrerad av att umgås med min otillräcklighet. Samtidigt är det tråkigt och tröttsamt att detta aldrig ger med sej. Och nu umgås jag med tanken att det kanske inte gör det, alls. I ögonblicket har jag mest eksem på händer och handleder, lite mindre än vanligt på fingrarna. Detta ger mej lite mer styrsel i finmotoriken, vilket jag är glad över. Det är lättare att bandagera, och ger mej frihet att tex bläddra i en bok, teckna lite och sån smått. Jag längtar mycket efter att måla, men det kanske jag inte ska göra nått mer.



En annan dag

Tanke Posted on fre, november 26, 2021 10:56

Ibland tänker jag att jag har tappat det helt, världen synes mej helt surrealistisk. Som tex när en medarbetare fullständigt verkar oförstående över att jag inte kan använda mina händer något bra och tilldelar mej flertalet arbetsuppgifter som involverar händer lite extra mycket. Typ krav på snitsig finmotorik.

Kort efter ringer Försäkringskassan och hör sej för hur saker funkar eller inte. Man hör ju många onda saker om försäkringskassan, men jag uppfattade det snarare som att handläggaren indirekt uttryckte att jag kanske borde vara sjukskriven mer. Det har handläggaren helt rätt i.

Jag hade en grupp igår, har haft dem länge och det brukar vara oproblematiskt. Det är en sk. funkisgrupp, men ingen av dem har någon intellektuell funktionsnedsättning, och jag valde själv att ha just den gruppen nu när jag inte funkar så bra, och inte de andra grupperna, eftersom det är ganska svårt att leda måleri och teckning utan att blanda in händerna. Vid ett tillfälle tog en av deltagarna tag i min ena hand och klämde åt, hårt med naglarna, som jag vet inte, för att testa om jag verkligen har ont? Som tur är var jag bandagerad, och naglarna träffade just den yta i handen som faktiskt är skapligt oskadad. Jag skrek inte. Det gjorde jag inte när jag drog ut mina visdomständer heller.

Senare på dagen var jag på utbildning som handlade om diskriminering och arbetsplatsens policy kring det. Alltså policyn är kristallklar, men jag känner mej ganska grumlig.

Blodapelsin


This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.