Blog Image

Ilse Hviid Blogg

Ilse Hviid Blogg

Tankar och ting i vardagen

Tillbaka

Tanke Posted on tis, september 28, 2021 07:10

Nu ska vi tillbaka till det normala då. Evenemangsbrancherna ropar hurra, ja såklart och för deras skull så javisst, det är bra. Men alla de andra, alltså de som arbetat hemifrån under nu en skapligt lång tid och uppenbarligen klarat det finfint, varför i hela världen ska de tillbaka? För att det är så jävla underbart att tillbringa sina dagar i ändlösa möten eller störiga kontorsmiljöer? Eller för att vi inte snabbt nog kan få upp utsläppen i normalnivåer igen, och bara måste tillbringa en massa dyrbar fritid med resor till och från arbeten? Cementkrisen till trots har ivern att bygga nya kontorshus på inget vis minskat till förmån för en bostadstyp med innerdörrar. Innerdörrar är jättebra om man vill ha möjlighet att inreda ett rum där man kan arbeta i hemmet. Skolungdomar som enligt några undersökningar har besvärats mindre av tex mobbing och stökiga studiemiljöer ska tvunget tillbaka till sina sociala sammanhang. Varför har man gjort undersökningar om hur folk har mått under pandemin, om man ändå inte bryr sej om resultaten? Eller blev resultaten inte de önskvärda? Att värden i stort har mått bättre av minskade utsläpp, att ingen riktigt har saknat trängsel på bussen och de medföljande förkylningarna, det är inte intressant. Tänk om vi kunde haft lov att låta pandemin klinga av, och stanna kvar i de bitar av det nya som var bra? Och sjukvården är faktiskt fortfarande hårt belastad av covidpatienter.

Natura Morte


En julsaga

Uncategorised Posted on tor, december 24, 2020 09:57

Detta hände sej för väldigt många år sedan, i en tid när familjen var mycket fattig och hade varit så i en längre tid. Bilen var sedan länge sedan borta, så även mitt företag, och jag arbetade kvällar på tvätten i Arlöv. (Ja, du vet DEN tvätten i Arlöv, som omnämns i visan om Hanna från Arlöv) Vid skiftets slut stod jag och väntade på bussen i 45 minuter, och försökte telepatera ett godnatt till mina barn.

Nåväl. Det var ju juletid och jag unnade mej ett paket cigaretter, färdigrullade, och en trisslott, då jag var ute och rastade hunden, inför att det egentliga julfirandet skulle gå av stapeln, en liten stund senare, med Kalle-Anka i teve och en allt för salt julskinka, men det var så det skulle vara. Senare i livet har jag helt valt bort både tobak och julskinka, även om jag nu i långa tider har ägt rätten att välja bort mat med överdrivet mycket salt.

Jag skrapade på den lotten fram en vinst på tio tusen kronor. En astronomisk summa just i det ögonblicket, långt över två månadslöner. Jag var fullständigt euforisk. Jublande glad gjorde hjärnan sej en massa idéer om vilka hål jag först skulle täppa till, medan jag med extrem försiktighet stoppade lotten, värdebeviset, i ett kuvert för att inte råka fördärva den.

Julaftonen avfirades sedan, allt enligt rådande familjetradition, och i ren munterhet tror jag nog att jag även lovordat den allt för salta skinkan.

Senare på kvällen hör jag min dåvarande sambo, barnens far, i telefon avböja ett erbjudande från en av hans släktingar om ekonomisk hjälp med en skuld han hade. Nu hade ju Ilse vunnit på trisslotten.