Blog Image

Ilse Hviid Blogg

Ilse Hviid Blogg

Tankar och ting i vardagen

Trött

Tanke Posted on tor, januari 27, 2022 08:52

Trött som att all kondition bara är som bortblåst, men det går väl över hoppas jag. VC hörde faktiskt av sej till sist, så de får väl vara förlåtna då. Så, tre dagar in i denna första arbetsvecka, med en (1) dag på arbetsplatsen, så känner jag hur hudirritationen drar igång igen. Det var ganska lugnt i flera dagar. Ska till hudläkaren i nästa vecka, så får jag se om det blir ett nytt medicinförsök. Jag är så innerligt trött på detta.



Måndag

Tanke Posted on mån, januari 24, 2022 06:59

Och typ hyfsat frisk efter covid-sjukan. Sista veckan med otillåten frånvaro från arbetet, vårdcentralen har inte haft förmåga att svara i tid, och när jag väl återfick rösten och kunde ringa dit fick jag veta att jag skulle ringt tidigare. Goddag yxskaft. Skitsamma, det är som det är och jag orkar inte kriga. Är förövrigt fortfarande mördande trött, träningssjuka är bara förnamnet. Men nu är det till att gå vidare och se framåt. Tex den tanken att om ca en månad är det vår. Och då kanske jag börjar se resultat av den nya behandlingen, om jag har tur. Imorgon provtagning inför den, och då eventuellt starta ny medicinering om en vecka. Hoppas att det går bra denna gången. Myndigheterna har nu bestämt att covid-pandemin är över om nån vecka eller så. Aktiemarknaden och bankerna har visat oro. Tänk vilka skäl det finns för ett läbbigt virus att bli snällt!



Social distansering

Tanke Posted on lör, november 14, 2020 09:13
Stark. olja på duk

Växlade några ord med en av mina grannar häromdagen. Hon satte ord på något jag tänkt på ett tag. Att den är ganska trevlig den där sociala distanseringen. Vi hyfsat introverta typer mår ganska prima i det här. Jag har noterat det hos mej själv en liten tid, att humöret är mera behagligt, jag är inspirerad att både måla, teckna och sy, laga mat och baka. Jag njuter av att läsa böcker och maraton-titta på netflix.

Sedan arbetsuppgifterna har förändrats till att inte längre innebära en massa personkontakter är jag mindre trött i skallen och faktiskt skapligt smärtfri i händerna, även om jag i ögonblicket har fem hudområden som är frasiga.

Det är faktiskt jätteskönt att gå ut och sätta sej på någon av de folktomma uteserveringarna med en vän och äta ett mål mat. Med avstånd till andra gäster så att man faktiskt kan höra vad man pratar om, utan att skrika.

För restaurangerna och många andra näringsställen är det såklart katastrof, och jag tycker att det borde gå att samordna tex arbetslösa taxiföretag med restaurangers verksamhet och typ köra ut käk till människor i karantän, budbilskörning av olika slag, med statligt stöd. Det skulle visa på en samhällelig vilja att behålla lokala företag. För vi vill väl det, hellre än att mata in mer skattepengar i redan ofantligt förmögna aktiebolag?



This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.