Ilse Hviid Blogg

Här om dagen fick jag veta att jag har beviljats vistelse-stipendium från Artur Lundkvist och Maria Wines fond. Till våren ska jag således tillbringa två veckor på Artur Lundkvist-gården. Tanken är förutom ett miljöombyte att måla akvarell, kanske lite små oljemålningar, och vila från stadsbruset. Alltså jag gillar att bo i stan, men jag har länge, länge funderat och önskat att kunna vara någonstans naturnära och bara måla en vecka eller två. Nu får jag det, och har dessutom både hälsan och tiden för att det ska vara genomförbart. Så härligt!

Vintertid, eller normaltid som det också kallas, detta störande påfund. Eller jag brukade bli störd i min ät och sov-klocka. Nu tillåter jag ju mej att vakna sova och äta när jag har behov av det, och det funkar så mycket bättre för mej. Dock tycker jag fortfarande att det är fånigt att ställa om klockan två gånger om året. I övrigt är det höst, men inte kallt. Jag syr en larvig mängd (se min Etsy) hattar, för att dom är så coola och roliga att sy, och ska strax (nåja om en vecka typ) spänna en duk på kilram, för första gången på ett par år. Jag tror att motoriken och styrkan i händerna är sådan att det är genomförbart nu. Och där kommer tanken om den enorma oförståelse hos i synnerhet Försäkringskassan, som liksom trodde att jag skulle fungera helt normalt ganska genast efter att det vuxit ut ett tunt litet hudlager på mina händer. Efter att jag tillbringat flera ÅR i helbandage merparten av min tid, oförmögen att böja fingrarna utan att spricka sönder. Jag lovar att det har haft stor och negativ inverkan på både motoriken och styrkan. Fortfarande kan jag inte öppna en sillburk utan hjälpmedel, men det går mycket bättre. https://ilsehviid.etsy.com/listing/1796519165

då jag har mått förtäffligt på min Dupixent fick jag plötsligt en dundersjuka med lung,öron, ögon och bihåleinflammation. Både oväntat och obehagligt. Kraftig pencilinkur till det och en mördande trötthet. Oväntat och lite oroande, jag vet inte hur mitt immunförsvar mår riktigt. Det lär ju visa sig.

Nåväl, nu sjunger sommaren på sista versen, och det känns tråkigt, men det är som det är. Och det blir nog bra med det också, jag kommer att kunna utnyttja min atelje på ett helt annat vis än jag kunnat under de sista åren, under kommande höst och vinter. Det ser jag fram emot. https://ilsehviid.etsy.com är förövrigt påfylld med lite nya saker.